Vältajmad punka

Det blev ingen återkomst till söndagsgänget eftersom Carlos inte kunde cykla på lördagen, så jag fick vända på det planerade upplägget och tog ett distanspass (det var under två mil och tog 1:29:59, så jag vill inte kalla det långpass) ut till bron och hem.

På söndagen hade Carlos dragit med sig Jens, från Breakfast Runners, och vi tråcklade oss ut mot bokskogen. Bortsett från viss förvirring om vart vi skulle ta vägen, strax efter Jägersro, blev det ett pass i mestadels jämnt och och fint tempo, med några inslag av  högre fart.

I Torup hade vi tänkt ta en kopp kaffe, men när det serverades pannkakor med grädde och sylt tvingades vi uppgradera nivån på fikat.

Carlos, Jens och en laddning pannkakor och kaffe.

Hemvägen gick utan några ytterligare stopp via Oxie, Arrie, Tygelsjö och Klagshamn. Ett helt underbart landskap att cykla i så här års, med gula rapsfält så långt ögat når.

Lagom tills vi passerat under Öresundsbron öppnade sig himlen och då var det rätt skönt att mina nya armvärmare var tillverkade av ett vattenavvisande material. Tyvärr gällde det inte för resten av kläderna, men jag var i alla fall torr om armarna när jag kom hem.

Nu har jag dessutom råkat ut för min första punktering. Tajmingen kunde inte varit bättre. När jag klev av hojen hade jag luft i båda däcken. Tjugo sekunder senare, när jag rullade in cykeln på uteplatsen var bakdäcket tomt. I bland har man tur. Hellre laga slang i källaren än att byta den i ett dike i ösregn.

Födelsedagspresenten kommer snart till användning.